Daniel Sundberg

Tjo!
Det börjar bli en vana det här, att sitta och blogga mitt i natten varje gång jag kommer hem från jobbet. Jag tycker det är ganska najs att sitta och fundera över dagen eller livet eller en nysedd kass film eller vad det kan vara, såhär innan man ska gå och sova.
Jag är kär i solen och dagen i allmänhet, men jag gillar ändå natten också. Särskilt nu på sommarn. Det är lungt på vägen när man cyklar hem, alla i huset sover och till och med dom frenetiska herrarna ute på F21 har slutat flyga för dagen. Dom förresten, blir man ju inte måttligt less på när dom flyger så extra mycket som dom gör nu när det är NATO-övning i ett par veckor. Det finns ett sorts plan som är här och övar som heter F16 Hornet, om det är finnar eller polacker eller vilka det är, men dom låter iaf nåt så fruktansvärt. Ni som kommer härifrån och vet på ett ungefär hur en vanlig JAS låter kan typ inte ens föreställa er. Man skakar i hela kroppen som om man höll i en rabiat slagborr. Det är ju lite mäktigt samtidigt, men man ledsnar snabbt xD

Men var var jag, jo natten. Det var väl inte så mycket mer jag skulle skriva om det, men en sak till. Jag har turen att ha datorn precis vid fönstret mot baksidan av huset, så jag ser ner mot hästhagen och skogen och när det inte är riktigt lika sent som nu, så ser jag solnedgången över trädtopparna. Fan man har det rätt bra ändå :)


Jag blev lite inspirerad av Carro's inlägg i sin blogg om att livet är kort och hur man ska se på den idén. Antingen är livet för kort för att slösas bort eller så är livet för kort för att man ska kunna kosta på sig misstag... Hur ska man se det?
Jag förstår i och för sig dom som ser det på det andra sättet, men för mig är det ett enkelt val. Jag skulle aldrig klara av att leva mitt liv i "rädsla" för att jag skulle göra fel och allt skulle gå galet. Nu ska jag till exempel fara till Gran Canaria i mer än ett halvår till hösten (DET måste jag ju skriva ett inlägg om nån gång också, för er som inte vet det! :D ), hur riskabelt är inte det om man räknar att man inte får göra några misstag alls i livet? Gjorde man det skulle man ju bli kvar på samma punkt i samma rutiner hela livet, och... DET skulle jag inte trivas med, kort sammanfattat. Nä, det är bättre att satsa, krascha och börja om, än att aldrig ens försöka.

Det som faktiskt främst fångade mitt intresse i carro's inlägg var citaten. Jag är en riktig sucker för bra citat!
Jag älskar att fundera över livet och världen, och försöker ta till mig små visdomsord och citat av kloka människor så ofta jag kan.
Mitt personliga favoritcitat so far är (som nog ingen av er som läser min blogg har kunnat missa); "The core of a mans spirit comes from new expereiences" som sagts av Christopher McCandless.
"Kärnan av en människas själ kommer från nya erfarenheter", fritt översatt. Det tycker jag är så himla sant och klokt så det nästa kryper i kroppen på mig bara jag skriver det. Man kan ha ett underbart liv på samma plats och inte sakna någonting i hela världen, MEN så fort man fastnar i ett mönster slutar man nästan utvecklas som person. En vana är inget annat än en upprepning, och det man utvecklas mest av som människa är när man ställs inför helt nya situationer. Det kan räcka med att byta arbetsuppgifter på jobbet. Man kanske behöver byta jobb helt eller till och med flytta, huvudsaken är att man ger sin själv nya upplevelser så den får utvecklas.
Visst, efter tio år är man ändå inte exakt samma människa även om man bott på samma plats och gjort samma sak hela tiden, men stänger man in sig i sin egen värld för länge tappar man till slut delar av både sin empati och sin nyfikenhet. Har man däremot vidgat sina vyer och strävat efter att utmana sig själv så har man förmodligen utvecklats till en helt ny människa. Och i de flesta fall en bättre människa dessutom.
Ett annat bra citat är "Målet är ju ingenting, vägen är allt" av Robert Broberg. Kanske inte den man först vänder sig till för visdomsord hehe, men i kombination med citatet ovanför blir det faktiskt ganska mäktigt. Nirvana och Himlen i all ära, men det är ju livet vi lever nu vi verkligen ska ta vara på och leva fullt ut. Och att leva fullt ut innebär inte att man ska festa varje dag och ha kul hela livet (ni som känner mig nära vet att jag inte dricker speciellt ofta tex), utan att man ska göra det man vill i livet och se till att njuta av det varje dag! Det finns ju tex otaliga exempel på folk med mycke pengar som ändå inte riktigt trivs med sina liv eftersom dom inte gör det dom helst vill göra i livet. Man får aldrig förlora sin nyfikenhet. Vem vet, man kanske hittar något helt nytt i sig själv som man inte visste om. Jag kanske tycker fallskärmshoppning är det roligaste jag någonsin gjort, men det kommer dröja innan vi får veta om det stämmer för jag är rätt skraj för att försöka. Det var bara ett exempel, det kan ju vara vad som helst för vem som helst!
Min käre far har sagt en riktigt bra grej en gång också. "Man måste vara nöjd, och är man inte det så måste man göra så man blir nöjd."
Nöjd i det här fallet innefattar allt man kan vara nöjd eller missnöjd över. För i slutändan är det ju så. Är man inte nöjd så måste man ändra någonting så man blir nöjd, annars blir man nog galen (eller iaf deprimerad) till slut. Man måste våga prova nya saker tills man hittar något man verkligen trivs med så att man kan känna sig nöjd med sin tillvaro ända in i själen. Och även då ska man inte vara rädd för förändring.
"All I know, is the fact of my ignorance" säger Sokrates. Det enda jag vet är det faktum att jag inget vet. Oavsett hur mycket jag utmanar mig själv och utvecklas som människa kommer det alltid finnas nya saker att uppleva.






Oj oj, nu blev det både långt och djupt ikväll. Hoppas ni orkade läsa allt, jag hade trevligt när jag skrev det i alla fall :)
Jag skulle kunna diskutera livsfilosofi och allt annat sånt här i flera timmar.
Jag tror jag tänker för mycket xD
Ha det najs nu allihopa, vi hörs igen. G'night!