EU-valet

Tjo!

Idag sitter jag, efter ännu en tidig och lagom sömnig förmiddag på jobbet, och försöker sätta mig in i dom olika partiernas valfrågor och inriktningar inför det stundande EU-valet.
Detta är fan inte lätt ska jag säga er!
Jag gör ingen hemlighet av mina politiska åsikter, men i det här fallet hade det typ kvittat ändå, för huvudalternativen som jag väljer mellan är (utan inbördes ordning); Piratpartiet, Junilistan, ArbetarInitiativet, Vänsterpartiet och Moderaterna...
Fatta hu sjukt det kändes, när jag gick in på deras sida i enbart utforskande ändamål, och insåg att dom hade massor med bra idéer och inriktningar för EU-parlamentet. Det gällde allt möjligt, från att förbättra europas internationella flyktingpolitik så att fler länder blir bättre (vilket verkar behövas, eftersom sverige var bland länderna med ansedd bäst flyktingpolitik...) till att sträva efter att slopa massa dyr EU-byråkrati som kostar mer tid och pengar än den gör nytta. Få saker gjorda istället för att trassla så förbannat. Massor med saker!

Men det gör ont i själen på en som röstade på vänsterpartiet i förra riksdagsvalet, att rösta M. Det gör det verkligen. Men det man ska komma ihåg är att det inte handlar om hur vi ska ha det i sverige, utan vad vi vill att EU ska göra och stå för.
Då blir plötsligt Junilistan ett hett alternativ, eftersom dom bygger hela sin verksamhet runt EU, och har massor med idéer och åsikter som i de flesta fall är både intressanta, relevanta och mycket bra. Till exempel vill dom snabbt ta kontroll över EU's utgifter, vilka just nu skenar på fria tyglar mer eller mindre.


Sen har vi ju Piratpartiet... Dom är lite svåra att riktigt sätta fingret på, antagligen eftersom dom är så relativt nya på spelplanen. Men deras budskap är intressant och i min mening mycket viktigt. Sträva ifrån det övervakningssamhälle vi är på väg in i mer och mer, med FRA-lagen och god knows what. Dessutom trycker dom på demokrati och mänskligt värde, och så kör dom ju hårt med internetfrihet och mjukvarulagar och den biten. Mycket bra på alla punkter, men det känns ändå lite tunnt om jag ska vara ärlig.

ArbetarInitiativet är vänsterradikala och det har jag alltid gillat! Mer antikapitalism och medmänsklighet skulle vi alla må bra av, i stora doser, så ofta det går. Och kanske särskilt ute i Europa.
Kaos i parlamentet lär dock vara ett faktum om dom får många mandat, så revolutionära som dom är. Jag kommer nog inte rösta på dom, men en liten positiv tanke får dom i alla fall, för deras goda sak.

Och så har vi då Vänsterpartiet. Dom utmärker sig inte så himla mycket på det hela taget, men dom delar mycket av piraternas syn på internet och strävar likt dom flesta andra partier efter bättre miljö och förbättrad demokrati. Dom verkar lite luddiga i kanten eller hur man ska uttrycka sig, men dom har ändå massor med bra åsikter och inget som direkt får mig att känna mig negativt inställd.

Ett parti som också faktiskt är värt att nämna i förbifarten är Feministiskt Initiativ. Dom har en jättebra ståndpunkt i att dom vill göra fri abort till en mänsklig rättighet. Det vill jag verkligen lovorda. Däremot har dom, lite som piratpartiet, snöat in lite för mycket och blir därför inte tillräckligt intressanta. Sorry girls.


Två partier jag ALDRIG skulle rösta på:
Kristdemokraterna - Bara idén att basera sin politik på ett så uråldrigt, förlegat och dåligt koncept som kristendomen är anledning nog. Visst, kristendomen står i grund och botten för medmänsklighet och förlåtelse, men finns rätt mycket i kristendomen som inte är så trevligt i dagens samhälle. KD är tex för lissabonfördraget och vill ge mer makt åt EU att styra alla länder med. Kosta vad det kosta vill i princip.
Sverigedemokraterna - Ja vad ska man säga... Jag läste en kort intervju härom dan, med någon av deras kryssbara namn nu inför valet, och han sa mest saker i stil med "äh EU, sån skit"... Hmm... Bra PR för dig som EU-kandidat där kompis... Det hade varit en sak om han hade haft argument för varför, och visat lite engagemang i frågan. Vem vet, EU kanske bara är skit, men då måste man ju stå för det och inte bete sig som att det egentligen kvittar trots allt.
SD tycker jag framför allt verka handla om att människor med radikala främlingsfientliga åsikter behöver en ny marknad för att rekrytera nya idioter på. Dom tegelstenskastande huliganerna fyller väl sin funktion, men de allra flesta i dagens samhälle är överens om att det inte är rätt att bete sig så. Att starta ett parti däremot, och framföra den där självgoda och trångsynta åsikten i lugn ton och med ett visst mått av eftertanke, ger den så mycket mer tyngd. Särskilt eftersom det så sällan gjorts förut. Att fler plötsligt lyssnade på dom är inte så konstigt, men det betyder inte att dom har något vettigt att komma med när dom väl öppnar munnen.

Jag tror heller inte att jag skulle kunna rösta på folkpartiet, centern eller socialdemokraterna. Visst, hellre sossarna än någon av dom fyra senast nämnda, men dom känns ändå inte riktigt rätt.


Nu efter lite extra tids funderande och här med tangentbordet som bollplank för dom funderingarna, så lutar det nog åt att rösta på Junilistan. Rösta M skulle svida för hårt. Pirat känns för "smalt". ArbetarInitiativet lite för radikalt.
Vänstern är fortfarande ett alternativ, men jag tror ändå att Junilistan är det bättre alternativet.



Oj va mycke jag har skrivit och funderat nu. Nu ska ja fara å rösta!
Jag diskuterar gärna mera politik med vem som än är sugen. Kom ihåg att jag bara är ytligt insatt dock ;)
Ha de najs allihopa! :D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0